Tre unga Jönköpingsbor dömda för grovt rån efter nattligt lägenhetsinbrott‏

2. NARKOTIKABROTT, RINGA BROTT (Granath)

Gärning:
Granath har den 12 mars 2014 eller några dagar dessförinnan i Jönköping eller eljest inom riket olovligen använt alprazolam, klonazepam och cannabis, som allt är narkotika.

Bevisning
Erkännande samt analysbesked.

3. NARKOTIKABROTT, RINGA BROTT (Henttu) 

Gärning:
Ville Alppinen Henttu, har den 12 mars 2014 eller några dagar dessförinnan i Jönköping eller eljest inom riket olovligen använt alprazolam, klonazepam och cannabis, som allt är narkotika.

Bevisning
Erkännande samt analysbesked.

4. NARKOTIKABROTT, RINGA BROTT (Edvardsson) 

Gärning:
Edvardsson har den 12 mars 2014 eller några dagar dessförinnan i Jönköping eller eljest inom riket olovligen använt alprazolam, klonazepam och cannabis, som allt är narkotika.

Bevisning
Erkännande samt analysbesked.

Under huvudförhandlingen har i huvudsak följande framkommit 

De tilltalade har bestritt ansvar för rån. Det är klarlagt att Ville Alppinen Henttu, Svante Edvardsson och Victor Granath var påverkade av narkotika och att de hade med sig diverse tillhyggen när de tog sig in i målsägandens bostad. Målsäganden hann larma polisen innan de bröt sig in i lägenheten. Henttu, Edvardsson och Granath fanns kvar i lägenheten när polisen kom dit.

De hade med sig ett basebollträ, en kniv, en kofot och ett knogjärn. Kvar i bilen, som använts för att ta sig till målsäganden, låg en soft airgun invirad i en jacka. Syftet med besöket har uppgetts vara att Granath hade en fordran på målsäganden och att målsäganden höll sig undan. Målsäganden har berättat att kravet hänförde sig till att han köpt cannabis för 300 kr.

Han hade köpt narkotikan på krita av Granath men inte betalat den. Nu krävde Granath honom på 7 500 kr. Granath har berättat att han vid olika tillfällen hade lånat ut cirka 7 500 kr till målsäganden och att han dessutom sålt en mobiltelefon till honom för 3 000 kr.

Målsäganden har ostridigt innehaft telefonen under två års tid. Motstridiga uppgifter finns om vad den påstådda skulden avsåg och om mobiltelefonen var till fullo betald eller inte. Ingen har hävdat att telefonen såldes med återtagandeförbehåll eller att Granath hävt köpet.

Målsäganden har angående rånet berättat att situationen var hotfull och skrämmande för honom. Edvardsson, som var maskerad, tog fram ett knogjärn och satte det på höger hand medans Henttu stod bredvid med kofoten i handen. Själv satt han i sängen. Henttu och Granath uttalade något om att de skulle ha sina pengar.

Edvardsson utdelade det första slaget med höger hand. Slaget utdelades med den hand som knogjärnet satt på. Slaget träffade kinden. Han föll bakåt i sängen. Han träffades av handen men inte av knogjärnet. Det gjorde ont och han var chockad. Henttu sa något om att han inte hade hört av sig och att han pissat på honom eller, om han hörde fel, piskat på honom. Han fick ett slag till. Det slaget utdelades av Henttu.

Han uppfattade det som ett knytnävsslag men det kan ha varit en lavett. Han föll bakåt i sängen av slaget. Granath stod bredvid när slaget utdelades. Slaget träffade i ansiktet. Edvardsson gick runt i lägenheten och började plocka med hans saker. Han överlämnade 200 kr och mobiltelefonen till Granath.

Målsäganden såg aldrig Edvardssons kniv. Det var Edvardsson som tog e-cigaretten som låg vid sängen. Det var först senare som målsäganden saknade klockan. Den hade legat på byrån. Edvardsson försökte slita loss hans playstation.

De ville att han skulle följa med ut till Friaredalen men polisen hann komma till lägenheten innan de lämnade den. Henttu har erkänt att han utdelat en lavett och berättat att de åkte hem till målsäganden på grund av skulden. De beväpnade sig eftersom de visste att målsäganden kunde ha vapen hemma. Det var han som bröt upp dörren med kofoten.

De var sura på målsäganden som satt i sängen. Han var med som stöd eller sällskap åt Granath. Han tror att målsäganden överlämnade telefonen till Granath. Han har inte sett om något annan slagit eller tagit något från målsäganden.

Edvardsson har förnekat att han utövat något våld eller hotat målsäganden. Han har berättat att de åkte hem till målsäganden på grund av skulden. Alla var införstådda med att de skulle dit. Han vet inte varför han hade på sig kniven eller knogjärnet.

Kniven låg i fickan. Knogjärnet var aldrig framme. Han vet inte hur målsäganden kan ha känt till att han hade med sig knogjärnet. Han och Henttu hjälptes åt med att bryta upp dörren. Han drog ner rånarluvan för ansiktet innan han gick in till målsäganden. Han antar att de pratade om skulden med målsäganden. Han tog målsägandens klocka och e-cigarett.

Granath har förnekat att han utövat våld mot målsäganden och han har inte sett att någon annan gjort det. Han minns inte att de hade med sig basebollträ eller kofoten. Han minns inte varför de andra följde med eller att de pratade om skulden. Målsäganden var skyldig honom 7 500 kr och hade inte betalat för telefonen. Han fick tillbaka telefonen eftersom den var hans. Granath tyckte målsäganden verkade nervös.

Tingsrättens bedömning

Tingsrätten konstaterar att målsägandens uppgifter ska läggas till grund för bedömningen i målet. Målsäganden har lämnat en försiktig och återhållsam berättelse. Han har tydligt uppgett när han varit osäker, t.ex. att han inte säkert kan säga om han överlämnade 200 kr till Granath eller till Henttu. Uppgifterna har vidare framstått som återhållsamma.

Som exempel på detta kan nämnas att målsäganden varit tydlig med att han inte träffades av knogjärnet när Edvardsson slog honom. Målsäganden har i övrigt förklarat att han minns händelsen väl. Osäkerheten hänför sig huvudsakligen till vad han själv kan ha sagt eller gjort i olika sammanhang eftersom han var rädd och chockad över det inträffade.

Målsägandens uppgifter är enligt tingsrättens bedömning i allt väsentligt tillförlitliga eftersom de visat sig stämma i den mån det har gått att kontrollera. Det har framkommit att Edvardsson hade ett knogjärn på sig, vilket målsäganden inte borde ha känt till om den inte varit framme inne i lägenheten som Edvardsson hävdat.

Därvid kan anmärkas att målsäganden och Edvardsson inte kände varandra sedan tidigare och att Edvardsson var maskerad. De tilltalades uppgifter har, till skillnad från målsägandens, framstått som vaga och osäkra. De har varit påverkade av narkotika när de bröt sig in till målsäganden och påfallande ofta svarat att de inte minns eller sett olika delar av skeendet.

De tilltalade har mot den bakgrunden inte framstått som alltigenom trovärdiga och deras uppgifter är inte tillförlitliga. Tingsrätten finner genom målsägandens uppgifter, som stöds av övrig utredning, bevisat att han genom våld och hot om våld lämnat ifrån sig en mobiltelefon till Granath och 200 kr i kontanter till Henttu.

Under husrannsakan I Henttus bostad anträffades 200 kronor. Målsägandens klocka och e-cigarett har anträffats i Edvardssons bostad. De tilltalade har invänt att det inte varit fråga om en stöld i straffrättslig mening eftersom tillgreppet inte innebar någon skada för målsäganden. Som skäl för invändningen har anförts att målsäganden var skyldig Granath en större summa pengar.

Det är således endast Granath som ansett sig ha ett ekonomiskt anspråk mot målsäganden. Granath har uppskattat att målsäganden är skyldig honom 7 500 kr. Granaths uppgifter om skulden, hur den uppkom och vad den avsåg har varit oprecisa.

Tingsrätten anser att tillgreppet i straffrättslig mening inneburit att egendomen och kontanterna stulits från målsäganden. De tilltalade har olovligen tagit egendomen från honom. De har inte haft något berättigat anspråk eller på annat sätt haft rätt att ta den aktuella egendomen eller kontanterna från målsäganden. Tillgreppet har inneburit skada för målsäganden och en otillbörlig vinning för de tilltalade.

Som angetts ovan har stölden skett genom våld och hot om våld. Omständigheterna har varit sådana att de tilltalade måste ha insett att situationen inneburit trängande fara för målsäganden. De tilltalades agerande har varit samfällt. De har därmed begått brottet tillsammans och i samförstånd. Förfarandet har inte varit av mindre allvarlig art. Henttu, Edvardsson och Granath ska således dömas för rån.

PÅFÖLJDER

Svante Edvardsson
Edvardsson var 22 år gammal när han begick nu aktuella brott. För hans del är det inte aktuellt att bestämma ett fängelsestraff understigande ett år sex månader, om det inte finns starka skäl att frångå ett sådant straff. Edvardsson har använt narkotika i flera år och han lever inte under ordnade förhållanden.

Kriminalvården (Frivården Jönköping) har som påföljd för Edvardsson föreslagit skyddstillsyn med särskild behandlingsplan enligt bifogat kontrakt (se bilaga 1). Kontraktet innebär att Edvardsson kommer vistas på Bodafors behandlingshem i nio månader med eftervård under tre månader och förlängd övervakning.

Behandlingen innefattar olika former av terapi och motivationsarbete samt slumpvisa drogkontroller minst två gånger i veckan. Behandlingen är ingripande och förefaller ändamålsenlig. Edvardsson har berättat att händelsen fungerat som en väckarklocka för honom. Han är motiverad att förändra sin situation och är nu i behov av hjälp för att lyckas med det.

Tingsrätten anser därför att påföljden bör bestämmas till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. Det är angeläget att behandlingen inleds snarast och det är därmed inte aktuellt eller lämpligt att förena skyddstillsynen med fängelse enligt 28 kap. 3 § brottsbalken. Om fängelse i stället hade valts som påföljd skulle straffet ha bestämts till ett år och sex månader med hänsyn taget till att Edvardsson var äldre än 21 år när brottet begicks.

Övervakningstiden bestäms till 18 månader för att behandlingen ska kunna slutföras. Den som ansvarar för behandlingen ska anmäla till Kriminalvården och åklagaren om Edvardsson allvarligt åsidosätter sina åligganden enligt planen.

Ville Alppinen Henttu
Alppinen Henttu var 20 år gammal när han begick nu aktuella brott. Särskild hänsyn ska därvid tas till hans ålder vid valet av påföljd och vid straffmätningen. För hans del är det inte aktuellt att bestämma ett fängelsestraff understigande ett år och två månader. Henttu har använt narkotika i flera år och lever inte under ordnade förhållanden.

Kriminalvården (Frivården Jönköping) har ansett att Henttu är i behov av omfattande behandlingsinsatser. En diskussion har förts om kontraktsvård men Henttu har inte varit positiv till det. Förutsättningar för skyddstillsyn med särskild behandlingsplan har därmed inte ansetts föreligga.

Henttu har uttalat att han är motiverad att ta tag i sin situation och sluta med droger. Frivården har ansett att det är angeläget ta vara på motivationen och har föreslagit att Henttu döms till skyddstillsyn med föreskrift om att han ska genomgå PRISM (Program for Reducing Individual Substance Misuse), alltså ett program för drogavvänjande behandling.

Programmet omfattar 21 möten om totalt 33 timmar. Henttu ska även på begäran lämna prov för drogkontroll. Tingsrätten anser att skyddstillsyn med föreskrift om drogavvänjande behandling i form av frivårdens program PRISM och kontroll av drogfrihet är en lämplig påföljd för Henttu nu när förutsättningar för kontraktsvård saknas.

Han bör således ges möjligheten till en sådan påföljd. Vidare anser tingsrätten att skyddstillsynen bör förenas med fängelse enligt 28 kap. 3 § brottsbalken eftersom det är oundgängligen påkallat med hänsyn till brottslighetens straffvärde och allvarliga art. Fängelsestraffet bestäms till tre månader.

Victor Granath
Granath var 19 år gammal när han begick nu aktuella brott. Särskild hänsyn ska därvid tas till hans ålder vid valet av påföljd och vid straffmätningen. För hans del är det inte aktuellt att bestämma ett fängelsestraff understigande ett år. Granath har använt narkotika i flera år.

Kriminalvården (Frivården Jönköping) har ansett att Granath är i behov av behandlingsinsatser och föreslagit att han döms till skyddstillsyn med föreskrift om att genomgå ett av frivårdens forskningsbaserade program, MIK eller BSF, för att öka hans motivation till förändring. Vidare föreslås att han ska lämna prover för kontroll av drogfrihet under hela övervakningsåret.

Tingsrätten anser att skyddstillsyn med föreskrift om att genomgå ett av frivårdens forskningsbaserade program kan vara en lämplig påföljd för Granath. Han bör således ges möjligheten till en sådan påföljd. Vidare anser tingsrätten att skyddstillsynen bör förenas med fängelse enligt 28 kap. 3 § brottsbalken eftersom det är oundgängligen påkallat med hänsyn till brottslighetens straffvärde och allvarliga art.

Fängelsestraffet bestäms till tre månader.

• Ville Gulffi Linus Alppinen Henttu, 940111, adress här, Jönköping, för Rån, Hemfridsbrott och Narkotikabrott till Fängelse 3 månader och Skyddstillsyn med särskild föreskrift
• Edvardsson, Henttu och Granath ska solidariskt utge skadestånd till målsäganden med 27 200 kr och med 10 561 kr till Länsförsäkringar
• Advokat Anders Tolke tillerkänns ersättning med 39 875 kr. Advokat Mats Erfors med 33 495 kr. Advokat Tor Åström med 43 463 kr. Målsägandebiträde Carl-Gunnar Sand med 22 330 kr. Kostnaderna för försvaren och målsägandebiträdet ska stanna på staten
• Mål nr B 859-14
• Kammaråklagare Adam Rullman