De s.k. irländska resande asfaltläggarna, som i regel inte har en aning om asfaltering, jagas bort från diverse platser i göteborgstrakten där de försökt slå sig ner.
Varje vår kommer dessa asfaltsläggare till södra Sverige i stora följen för att blåsa naiva svenskar på pengar. Ett 30-tal husvagnar med utländska nummerplåtar (Irland, Polen, Rumänien och Storbritannien) parkerade i slutet av april på den öde Kongahällatomten i Kungälv. Ockupanterna knackade sedan dörr hos villaägare och erbjöd sina tjänster.
Vi har varit och tittat på platsen, men inte beslutat än hur vi ska hantera situationen, sade då närpolisbefälet Håkan Johansson till GT.
Det finns ett stort antal historier om hur de lämnat högar med asfalt på garageuppgången, asfalterat över golvbrunnar, eller helt enkelt slutat jobba så fort de fått pengar i näven. Det händer också att arbetarna dumpar giftig asfalt och slipers i naturen eller direkt på parkeringsplatsen där de campat.
Dessutom kan man som arbetsgivare tvingas betala sociala avgifter och försäkringar i efterhand, och man kan inte reklamera om arbetet är gjort fel.
Ett problem är att de som EU-medborgare har rätt att vistas i landet i 90 dagar. Och frågar man dem har de alltid kommit hit dagen innan. Vi har ingen möjlighet att helt stoppa verksamheten, konstaterar Håkan Johansson.
Asfaltläggare har slagit läger runtom i Västsverige, i Uddevalla, Trollhättan, Hovås, Kungälv, Mölndal och på Hisingen, men nu har myndigheterna åtminstone vaknat till och Kronofogden och polisen samarbetar för att avhysa inkräktarna.
I Hovås hade polisen fått in anmälningar om att asfaltsläggarna hade ockuperat och skräpat ner ett privat, avspärrat område. Det händer också att arbetarna dumpar giftig asfalt och slipers i naturen eller direkt på parkeringsplatsen där de campat.
De dumpar så otroligt mycket avfall, både asfaltrester och hushållssopor vilket i sig är ett brott. Och i Hovås hade de gjort sina behov på en förskola, säger poliskommissarie Anna Rosenberg till GT.
Förra året rånades en lastbilschaufför vid Klarebergsmotet av identifierade ”asfaltsläggare” och dessutom kan man som markägare få betala – bara för att asfaltsläggarna uppehållit sig på ägarens mark.
De har lärt sig hur förfarandet går till, att polisen först identifierar dem och att kronofogdemyndigheten sedan kör i väg dem om de inte har rätt att vara där. Då får man betala 600 kronor per person, men nu för tiden åker de precis innan kronofogden hunnit dit och då är det markägaren som får betala i stället, säger kommissarie Rosenberg.
Enligt polisen är asfaltsläggarna ofta sammankopplade med kriminell verksamhet.
2011 slog brittisk polis till mot ett av asfaltsläggarnas läger i östra England där människor hölls fångna under slavliknande former. Enligt Rikskriminalen i Sverige har de personer som greps där för människohandel kopplingar till asfaltarbetare som har vistats i Sverige.
Per-Eric Sellman i Lilleby fick sin parkering uppgrävd och en mur riven medan han var bortrest. Väl hemma igen möttes han av en stor stenhög och en falsk offert på 55000 kronor.
Han berättar att han fick besök av några män från Storbritannien i början av maj, som på engelska sa att han borde lägga stenplattor på den asfalterade uppfarten. Per-Eric Sellman tackade nej.
Dagen efter åkte han hemifrån vid åttatiden på morgonen. När han kom tillbaka vid halv tre var det fem män som grävde upp hans tomt.
Jag blev chockad. Vad tänker man när någon grävt upp hela ens trädgård? Det är sådant man ser på bio, säger han.
När han gick fram till dem påstod de att han hade beställt jobbet och visade en offert på 55 000 kronor, som han aldrig hade sett förut.
Jag har jobbat på kommunen i 40 år och skulle aldrig anlita någon utan att först ta in en offert och sedan skriva på den, säger han och fortsätter:
Tydligen gjorde jag det värsta jag kunde göra dagen innan, jag pratade med dem. För dem var det ett kvitto på en beställning.